Direktlänk till inlägg 7 januari 2012
....förhoppningsvis, tar som inget för givet längre. Vi har fått eget rum här o väntar nu på besked från läkaren om vi får åka hem över natten på permission. Ella mår bara bättre o bättre, nu har de blivit riktig fart på aptiten oxå...de tog lite längre tid än förra gången men nu äter hon mer än tidigare...hon jollrar o ler stort o charmar personalen här. De har som hänt en hel del med utvecklingen bara den senaste veckan...man undrar vad dom har haft för dunder näring i hennes dropp?! Ja, de är så himla grymt o se allt hon fått gå igenom igen, om jag skulle berätta i detalj så skulle ni nog inte fatta hur vi kan vara med o se allt...på något sätt så klarar man de för hennes skull o intalar sig själv att de är för hennes bästa...men nog är de orättvist att hon ska få ta så mycke. De värsta är allt runt omkring som alla prover som innebär nålar o infarter för medicin etc...Nä, nu ser vi framåt o inga fler akuta sjukdomsvistelser, sen har vi ju våra regelbundna kontroller ändå men de är ju inte samma sak. De som känns bra är att tiden med henne på sjukhuset inte tar på föräldraledighetsdagarna, kan känna mig stressad över att den tiden går när vi är här men så är de inte, dagarna sparas.